I ett första steg kommer inspirations- och föreläsningskvällar skapa diskussion kring ett kreativt förändringsarbete. Det är ett mycket viktigt arbete och en utmaning att laga bra mat till en rimlig kostnad. När nya krav tillkommer krävs utbildning och spridd fördjupad kunskap för att fortsätta ta steg i rätt riktning.

Maten ska i allt större utsträckning tillagas av närodlade, ekologiska råvaror. Patientmaten ska successivt bli ekologisk, tillsatsfri och framställas lokalt. Dessa mål är överordnad minimering av kostnaden – bra mat måste få kosta. Dock kan vi minimera kostnadsökningen med hjälp av denna typ av utbildningsinsatser.

Ett problem som ska motverkas genom bättre mat är undernäring bland äldre – bra och god mat är i allra högsta grad hälsofrämjande och en rättighet även för våra gamla.

Matens påverkan på klimat och miljö är stor. Äter gör vi alla varje dag och stora delar av livsmedelsindustrin har tyvärr långt kvar innan man nått en långsiktigt hållbar produktion. Vägen till miljö- och klimatsmart mat är flera. Man kan välja bort energikrävande grönsaker som drivhusodlad tomat, gurka och isbergssallad till förmån för grövre grönsaker som växer bra i Sverige – exempelvis morot, vitkål och rödbetor.

Välj hellre lamm än fläsk. Pasta och potatis är bättre än ris. Bönor, linser och ärtor är utmärkt i stället för kött då dessa innehåller både protein, vitaminer och mineraler som järn, zink och selen. En minskad användning av kött är för de flesta det enklaste sättet att minska sin klimatpåverkan. Samtidigt är det en resursbesparing eftersom ungefär 10 kilo växtproteiner går åt vid produktion av ett kilo nötkött. Istället för norsk fjordlax kan man med fördel välja sill, strömming och makrill.

Parallellt med matutbildningar pågår arbete inom landstinget för att på olika sätt minska matsvinnet och att årstidsanpassa menyer för att bättre tillvarata den svenska och sörmländska grönsaksproduktionen.

Skälen till att vi prioriterar maten på våra sjukhus är i huvudsak tre. Dels är det en fråga om livskvalité att äta god och nyttig mat – inte minst för personer som behöver vård. Det är också en del av ett hälsofrämjande arbete att maten har bra näringsinnehåll och innehåller få tillsatser. Det tredje skälet är att vi vill minimera den negativa klimat- och miljöpåverkan.

Ylva G. Karlsson (MP)
Folkhälso- och miljölandstingsråd

Publicerad i Södermanlands Nyheter och KatrineholmsKuriren

– Jag ser rapporten som en bekräftelse på att det arbete våra verksamheter gjort för att vända ekonomin varit effektiva. När politik och verksamhet arbetar mot samma mål finns goda förutsättningar att lyckas vända ett svårt utgångsläge, säger Jörgen Danielsson, Finanslandstingsråd.

Rapporten som nu presenteras är en första viktig indikator på i vilken riktning årets ekonomi utvecklas. Vid mars månads slut rapporterar landstinget ett positivt resultat på 54 miljoner kronor, detta kan jämföras med 11 miljoner kronor plus förra året och så mycket som 86 miljoner kronor minus 2008.

– Givetvis ska man inte dra för stora växlar utifrån en enskild positiv rapport, men samtidigt kan vi se att tendenserna är positiva och att förutsättningarna för en stark ekonomi nu är bättre ut än på länge, säger Jörgen Danielsson.

Pingat på intressant.

Policyn syftar till att motverka och synliggöra diskriminering på grund av sexuell läggning men också till att öka förståelsen och kunskapen bland landstingets medarbetare för att främja en god hälsa och förebygga ohälsa hos HBT-personer.

- Arbetet för HBT-personers rättigheter handlar om mänskliga rättigheter och är en självklar del av Landstingets vision om ett öppet och modernt landsting för alla och ett sätt att slå vakt om varje människas okränkbara rätt att vara den man är, menar Fredrik Pettersson (S), ordförande i landstingets HBT-politiska arbetsgrupp.

För att främja en god hälsa och för att öka kunskapen och förståelsen bland landstingets anställda föreslås bland annat följande insatser:
• politiker, chefer och medarbetare ska ha kunskap om HBT-policyn och heteronormens innebörd.
• chefer ska diskutera heteronormens innebörd och synliggöra HBT-perspektivet vid arbetsplatsmöten och liknande.
• chefsutbildningar och introduktionsprogram för nyanställda ska ta hänsyn till HBT-perspektivet.
• medarbetare ska ges kunskap och kompetens för att ge stöd och vård till HBT-personer.
• informationsmaterial, broschyrer och övrigt material ska granskas utifrån ett HBT-perspektiv.
• offentliga miljöer som patienter och medarbetare vistas i ska kännetecknas av öppenhet och mångfald.

- Landstinget arbetar för att alla sörmlänningar ska kunna utveckla en trygg och säker sexualitet, säger Karin Welin, landstingsdirektör Landstinget Sörmland i ett pressmeddelande.

Pingat på intressant.

Dagens långa föredragningslistan tar bland annat upp bolagiseringen av Folktandvården, reviderad miljöpolicy för landstingets verksamhet och översyn av den politiska organisationen.

Fullmäktige tar också ställning till en anpassning av avgifter för hjälpmedel, revidering av arvodesreglerna, styrmodell för landstingets bolag och ny finanspolicy.

Du kan som vanligt följa fullmäktige via våra uppdateringar på Twitter.

Hela föredragningslistan återfinns här.

Det är andra gången de båda landstingen går samman och upphandlar den högspecialiserade utomlänsvården. Första upphandlingen gjordes 2004.

– Jag är nöjd med att vi med dessa avtal kan erbjuda både sörmlänningar och västmanlänningar specialiserad sjukvård av hög kvalitet, säger Jörgen Danielsson, (S) ordförande i landstingsstyrelsen i Sörmland.

– Samarbetet har fungerat väl. Det är därför tillfredställande att vi åter kunnat gå ut i en gemensam upphandling. Två landsting har ett starkare förhandlingsläge än om man går ut ensam. De nya avtalen innehåller bättre rabatter än tidigare vilket medför en sänkning av kostnaden med cirka 6 procent, säger Tomas Högström (M), landstingsstyrelsens ordförande i Västmanland, i ett gemensamt pressmeddelande från de båda landstingen.

Avtalen beräknas i de båda landstingen totalt omfatta cirka 600-700 miljoner kronor per år och löper på fem. Avtalen gäller sådan vård som inte erbjuds på länssjukhus, som avancerad vård inom exempelvis neurokirurgi, hjärtkirurgi, intensivvård, cancervård och vård av nyfödda.

Pingat på intressant.

På bilden ses Ylva G Karlsson när hon invigningsgtalade, t v Patrik Bränderson, ambulanssjuksköterska, och t h Jörgen Lifvakt, chef för ambulansstationen i Nyköping. FOTO: Landstinget Sörmland.

Efter lång planering och ett års byggnation står nu en ny och efterlängtad ambulansstation klar i Nyköping. Ambulanssjukvården i södra länsdelen står därmed väl rustad för framtiden.
Den nya byggnaden, i nära anslutning till sjukhuset, är dimensionerad och utformad för både dagens och framtidens behov. Det gäller såväl personalutrymmen och arbetsmiljö som teknisk utrustning och rengöringskrav. Byggnaden inrymmer även en saneringsstation, som tidigare saknats.

- Detta är en stor investering som föregåtts av ett mycket grundligt förarbete och resultatet är verkligen lokaler som på bästa sätt uppfyller både miljökrav och tekniska krav, underströk landstingsrådet Ylva G Karlsson när hon invigde den nya ambulansstationen.

I och med de nya lokalerna utgår hela ambulansverksamheten i södra länsdelen från Nyköping, men det kommer liksom tidigare att finnas en ambulans stationerad i Vagnhärad dygnet runt och en i Gnesta på dagtid.

Totalt finns ett 40-tal anställda, tre dygnsambulanser och två dagambulanser i södra länsdelen. Dessutom två reservambulanser som snabbt kan bemannas vid stora olyckor.

Verksamhetschefen vid Ambulansen i Sörmland, Birgitta Barkne-Nilsson, är mer än nöjd.

- Det här innebär en nystart för den här länsdelen, och den ambulanssjukvård som länge varit inrymd i trånga och icke arbetsmiljövänliga lokaler. Nu har vi fått anpassade lokaler med utvecklingsmöjligheter som medger en god arbetsmiljö, kombinerat med modern teknik, säger Barkne-Nilsson i en kommentar på Landstinget Sörmlands hemsida.

Pingat på intressant.

– Det här är ett kvitto på det hårda och målmedvetna arbete som har bedrivits i landstinget på alla nivåer. Det är också ett tydligt bevis på att det går att åstadkomma förändring när vi alla drar åt samma håll, säger landstingsstyrelsens ordförande Jörgen Danielsson (S).

Landstinget Sörmland har dragits med stora budgetunderskott de senaste åren. 2009 var dessutom ett år med dramatisk lågkonjunktur. Vid delårsrapporten i maj blev det tydligt att skatteintäkterna skulle minska. Förvaltningarna fick då i uppdrag att göra ytterligare kostnadsminskningar.

När det preliminära bokslutet nu presenteras visar det sig att skatteintäkterna minskade med 95 miljoner kronor. Samtidigt har alla förvaltningar också lyckats överträffa sin budget med sammanlagt 101 miljoner kronor. Totalt visar den ordinarie verksamheten ett litet överskott på 18 miljoner kronor.

– När Den nya majoriteten (MP, FP och S) tog över makten den 26 augusti 2008 var landstingsekonomin i fritt fall och prognosen pekade på ett underskott på närmare en kvarts miljard. Detta är ett kvitto på att vårt hårda och målmedvetna arbete har lönat sig, säger Folkpartiets gruppledare, tillika bitr. Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet, Thomas af Bjur.

Alla förvaltningar och anställda har bidragit till det förbättrade bokslutet. Några exempel:
• Hälso- och sjukvården har tagit emot fler patienter och kortat vårdköer vilket bidragit till ökade inkomster, samtidigt som intensiv uppföljning och effektivisering sänkt kostnaderna.
• Folktandvården har tagit emot fler patienter och bedrivit ett uppskattat arbete med frisktandvårdsavtal.
• Karsudden har fått betalt för behandling av fler patienter
• Kultur- och utbildning har rekryterat fler elever och har sparat på Sörmlands Musik och Teater inför en satsning 2012.
• Begränsningar i regelverket för sjukresor och personalens kostnadsmedvetenhet har bidragit till att habiliteringsförvaltningens budget går med överskott.

Ett antal positiva engångsposter förstärker bokslutet; Hedlandets försäljning, finansöverskott och återbäring på försäkringar ger tillsammans ett överskott på 260 miljoner kronor. Pengarna används för att enligt de statliga balanskraven återställa tidigare underskott. En del av överskottet avsätts till en fond för att balansera kommande budgetar.

– En god ekonomi och en ekonomi i balans är en förutsättning för att kunna bedriva utvecklingsarbete. Detta underlättar givetvis för oss när vi nu ska ta oss an de stora framtidsutmaningar som landstinget står inför, säger bitr. Finanslandstingsrådet, tillika Miljöpartiets gruppledare, Ylva G Karlsson.

Läs även andra bloggares åsikter om Landstinget Sörmland, Den nya majoriteten, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Miljöpartiet, Jörgen Danielsson, Thomas af Bjur, Ylva G Karlsson, sjukvård, hälso- och sjukvård, landstinget, Sörmland, politik, ekonomi, bokslut. Pingat på intressant.

- Det är på tiden att onkologpatienterna får komma upp från källaren, säger landstingsstyrelsens ordförande Jörgen Danielsson (S) i en kommentar. Att kunna erbjuda patienterna en god vårdmiljö är inte oviktigt, och en successiv förnyelse av fastighetsbeståndet kommer att behövas på alla länets sjukhus.

Den nya byggnaden uppförs i ett plan med källare. Den kommer även att förberedas för ett eventuellt tillkommande framtida våningsplan och ytterligare en strålbunker. Av säkerhetsskäl kommer all beredning av cytostatika, som idag sker på flera enheter inom sjukhuset, av samlokaliseras till CBE. En annan positiv effekt är att lokalyta, som frigörs när det nya huset tas i bruk, kommer att kunna nyttjas i samband med Akutmottagningens kommande ombyggnad.

- När bygget står klart kommer verksamheten att upptäcka att det blev precis så bra som de önskat – fast lite till, säger landstingets teknikchef Johnny Niskanen i ett pressmeddelande från Landstinget Sörmland.

- Såväl de nya som ombyggda lokalerna kommer att byggas i tidens anda, med höga krav på funktion, arkitektur, säkerhet och miljö, fortsätter Niskanen.

Stor vikt läggs vid att skapa ljusa och trevliga lokaler samt bra samband med samverkande enheter. Det blir förbindelse i markplan med huvudentrén och övriga sjukhusenheter, och under jord med den nuvarande strålbehandlingsenheten, som kommer att finnas kvar i nuvarande lokaler. Pehr Lind, verksamhetschef vid Onkologkliniken Sörmland, ser verkligen fram emot den dagen man får ta de nya lokalerna i besittning.

- De nya, ljusa och patientanpassade lokalerna blir ett mycket uppskattade, och ett efterlängtat tillskott för verksamheten. Med ändamålsenliga och trevliga utrymmen för såväl patienter som personal kommer vi att stå väl rustade inför framtiden, säger Lind, som tillsammans med Jörgen Danielsson (S) idag tog det första spadtaget, i ett pressmeddelande från Landstinget Sörmland.

Byggfakta
lokalyta nybyggnation: 2610 kvm
lokalyta ombyggnation: 705 kvm
investeringskostnad totalt: 70 mkr
Beräknad driftstart nya byggnaden: april 2011
Ombyggda lokaler klara: oktober 2011

Nyrenoverad och toppmodern intensivvårdsavdelning står nu redo att ta emot sina första patienter

Idag öppnar också intensivvårdsavdelningen (IVA) på Nyköpings lasarett dörrarna till sin totalt nyrenoverade avdelning på plan 3. Sjukhuset har därmed fått en modern och välutrustad intensivvårdsenhet, med bra förutsättningar för att bedriva kvalificerad intensivvård. Läs mer om detta här.

Pingat på intressant.

– Nu tar vi ett helhetsgrepp för att få ett effektivare patientflöde vid våra akutmottagningar, säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Åsa Kullgren (S). Det här är en viktig pusselbit bland många andra, som tillsammans ska göra att vi får bukt med de tidvis alltför långa väntetiderna.

Förra året beslutades om inrättande av särskilda akutläkare med stationering vid Mälarsjukhusets (MSE) akutklinik, och man har även öppnat upp för direktinskrivning på vårdavdelningar av vissa på sjukhuset kända äldre patienter. I planerna för de närmaste åren finns även en total om- och utbyggnad av akutmottagningen på MSE.

Det blir allt fler personer som söker akut sjukvård, och besökstalen vid länets akutmottagningar har ökat successivt de senaste åren. För att alla som är i behov av akut sjukvård ska kunna få sådan inom rimlig tid införs nu s.k. Triage, som innebär att alla patienter prioriteras utifrån en strukturerad och kvalitetssäkrad modell. Det beslutsstöd man valt att använda går under benämningen ADAPT.

- Säkerheten ökar när det gäller att bedöma patientens tillstånd och behov, och det ger även ökad trygghet för patienter och personal, säger Birgitta Kullengren, verksamhetschef vid Akutkliniken på Mälarsjukhuset i ett pressmeddelande från Landstinget Sörmland.

Pingat på intressant.

- Det är en makalös utveckling. Nu får vi en lättare ryggsäck att bära i år men ribban ligger fortsatt högt, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Åsa Kullgren (S).

Landstingets framgångsrika arbete med att korta köerna har bidragit till det förbättrade resultatet.

Pingat på intressant.